.

Vi får åter igen be om ursäkt för vår sporadiska uppdatering men återigen är bristen på internet och tid orsaken.

Under den senaste veckan har vi hunnit med en hel del styggelser. Senast vi hördes vid var vi på väg till en annalkande final i den prestigefyllda robinsontävlingen. Motståndet gav sig till vika när det som mest gällde. Mentalt höll det inte hela vägen och vi kunde lätt leka hem segern. Berggren fick anledning att fira extra mycket då han tog hem en magisk dubbel samma kväll. Han stod som överlägsen vinnare av filmtävlingen på bokstaven B. För övrigt var kvällen väldigt trevlig och vi vill ta tillfället i akt och tacka för sällskapet under våra dagar på koh lanta.

På fredagen riktades blickarna mot koh rok där vi hade blivit lovad kristallklart vatten, varaner och inkluderad lunch. Alla våra förväntningar infriades. Det klarblåa vattnet gjorde snorklingen till en underbar upplevelse och vi njöt av varje sekund av det salta vattnet. Till lunch bjöds det på thailändsk delikatess i form av barracuda al’a curry serverat med ris. Denna kulinariska maträtt rekommenderar vi starkt. Väl vid matbordet fick vi ett kärt återseende av våra förhistoriska varelser. Varaner, stora som små flockades runt oss för att få sig en smakbit.

I måndags tog vi farväl av koh lanta och begav oss till den omtalade paradisön utan varken vägar och elektricitet, koh lipe. Efter en fem timmar lång båtfärd i stekande hetta kunde man urskilja konturerna av paradiset. Det första som slog oss var det turkosa vattnet och de vita stränderna. Vi kände att vi äntligen hade kommit rätt. Vi tog oss till vårat hotell de tre kommande nätterna vid namn Mountain resort. Ett vackert beläget hotell på öns norra bergsida som bjuder på en hisskelig utsikt över havet. Vår bungalow kan dock inte stoltsera med samma lyx. Vi betalar ett högt överpris för våra lätt sagt spartanska boende.

En utflykt för att utforska den otroligt lilla ön gav oss insikt i de riktiga härskarna av ön. Glöm den thailändska maffian,  vietnamesiska gerillasoldaterna och de malaysianska terrorister här styrs ön med järngrepp av vildhundarna. De finns överallt. På stränderna, i bergen och framför allt i grustaget utan för vårt resort.

Dagen började bra med en frukostbuffé där till och med Berggren mage mättades. Rutqvist eviga tjat om strandhäng istället för en poolhäng gick i uppfyllelse och Königssons snorklingsbegär stillades.  Det har kort och gott varit en mycket trevlig dag. Ska nu njuta av de resterande av dagarna här på Koh lipe.

Nu här näst väntar en mardrömsresa på 15 timmar som ska ta oss till Koh Tao på torsdag. Taggen är väl inte på topp gällande resan i sig men vi ser fram emot dykningen som väntar oss. Få ha det så bra i kalla Sverige och på återseende.

Hej kära bloggläsare, var ett tag sedan sist. Vi har hunnit med en hel del sedan vi senast hörde av oss. Har gjort en kajakutflykt längs Ao Nangs vackra kustremsa,  besökt chicken island, åkt minibuss till Koh Lanta, tagit in på ett lite finare resort med pool och utforskat Koh Lanta med moppe.

Kajakutflykten i Ao Nang blev en succé. Vi paddlade längs storslagen natur. Höga berg varvat med coola klippor gjorde dagen till en mycket rolig upplevelse.  I Ao Nang träffade vi umeåtjejerna Hannah, Elina, Freja och Julia som följde med på båda utflykterna. Sällskapet och vädret gjorde de sista dagarna i Ao Nang väldigt trevliga.

Vi anlände till Koh Lanta på måndagen och tog in på ett litare finare ställe där vi unnade oss pool, tv och kyl. Det är väldigt skönt att slappa i solstolarna och slippa sanden för några dagar.

Idag hyrde vi mopeder och utforskade Koh Lanta på egen hand. Av misstag hamnade vi på andra sidan av ön men det är vi inte bittra över. På eftermiddagen blev det femkamp med robinson tema mot team riviera (Umeåtjejerna). Finalen går av stapel efter middagen. Resultat från den och bilder kommer vid ett senare tillfälle!

 

 

Hej igen!

Efter några dagar på resande fot med en mellanlandning i Phuket har vi återigen funnit lugnet i Ao Nang. Vårat exklusiva boende vid namn Yellowsun är billigt och väldigt spartanskt. Rummet består av en säng och toalett. Möbler och annat ”onödigt” finns det inte plats för utan om vi vill umgås får vi göra det utanför rummet. Vi har dock bestämt oss att stanna här alla fyra nätter för att spara in pengar till utflykter.

Vårat första resemål i Thailand var som bekant Patong beach, Phuket. Vi fick en smärre chock då vi första dagen gick ut på stan. Från lugnet i Langkawi hade vi nu hamnat i vad som närmast kan beskrivas som ett hav av skandinaver och prostituerade. Hur man kan klämma in så många solstolar på en sådan liten yta är fortfarande oklart. Våra två dygn i Patong blev allt annat än en trevlig vistelse, våra planer på att sola och njuta byttes ut mot stora Changflaskor. De två nätterna vi var ute fick vi se baksidan av Thailand. Prostitution, överexploatering och fylla präglar Patong och det är ett resemål vi troligtvis aldrig kommer att återvända till.

Åter till Ao Nang och trevligare uppdateringar. Gårdagen bjöd på en trip till Poda Island där vi snorklade tills ryggarna sved.  Vacker natur, klart vatten och bra väder gjorde dagen till en enda stor succé. Königssons longtail boat’s oskuld blev tagen och han njöt av varje sekund.  Idag har vi spenderat på Railey beach där vi solade och badade. Vi drog på en promenad längs klipporna som omringar stranden. Dagen har bjudit på ännu en upplevelse som vi kommer minnas. På morgondagens agenda står en kajakutflykt med destination okänd i nuläget. Är otroligt laddade på en dag ute på det blå men kanske inte ser fram emot övermorgons ofrånkomliga träningsvärk.

 

Ljuvasol's resetips nr 5: Underskatta ej the power of airconditioner..

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ber om ursäkt för brist på uppdatering senaste dagarna men haft fullt upp och brist på tid och internet har varit orsaken. Vi har nu lämnat Langkawi och Malaysia bakom oss. Blickarna är nu vända mot Thailand.

De två sista dagarna på ön bjöd inte på så stora överraskningar.  Sista kvällen på Sunba bjöd på dans till tonerna av Craft Tonez, fortfarande Malaysias mest underskattade band. Kvällen var lugn och inga särskilda händelser att rapportera om. Något som är värt att nämna är dock att vi vet mer om Mohammed, denna mytomspunna man. Vi fick bekräftat av våra grannar, fyllefarsan och hans fru att mannen i frågan verkligen sover på stranden som vi misstänkt. Rutqvist blev av fyllefarsan erbjuden att köpa flyktingen för en stor summa pengar för att få bort bördan från sina axlar. Rutqvist tackade vänligt med bestämt nej till förslaget. Vi fick även veta av hemliga källor att Mohammeds semesterkassa har sedan länge varit slut. Mannen har fått börja om på scratch och tigger till sig brödfödan för dagen, vi kan bara spekulera men vi tvivlar på att han följer tallriksmodellen. Sett honom allt för ofta påverkad av allehanda droger och alkohol. Om detta är ett sätt att fly sin plågsamma tillvaro eller bara för att stilla hungern förtäljer inte historien. Så vitt vi vet sitter Mohammed fortfarande på sin stol under en palm och plågar allt och alla i sin omgivning.

 

Sista dagen tog vi oss en redig sovmorgon och efter en stadig frukost begav vi oss dagen till ära ut på upptäcktsfärd. Målet var berget bredvid vår strand. Denna runda hade vi självklart kunnat göra första dagen men valde att spara det goda till sist.

På plats kunde vi njuta av den fina utsikten över det grumliga vattnet från den övergivna dansbandslokalen. Vi utforskade som nyfikna barn varje liten vrå av denna magnifika anläggning. Denna byggnad är mest troligen ingen danslogé utan en väldigt fin restaurang under konstruktion. För framtida resenärer till Langkawi kan vi rekommendera detta ställe. Kommer säkerligen vara lyxigare än SK Corner och Tomato tillsammans. Vår upptäcktsfärd resulterade även i finnandet av en port till helvetet, grottan var smal, trång, djup och jävligt läskig. Vi hittade också en igenvuxen bortglömd trappa, troligtvis skulle den tagit oss till Sankte Per men vi vände efter några meter och begav oss tillbaka till stranden istället.

 

För att summera Langkawi och Malaysia kan vi börja med att säga att vi blev positivt överraskade av den låga valutan. Hade på förhand ställt in oss att Malaysia skulle vara det dyraste resemålet på vår resa men visade sig vara fel. Vi har klarat vår dagsbudget med råge och de flesta dagar levt på ca 150 kr. Då består boendet för mer än hälften av våra utgifter då vi bodde riktigt fint med jämförelse med andra resenärer vi träffat. Maten var kanske inte den bästa men man får det man betalar för. En stor portion ris och kyckling är ju trots allt inte så svårt att misslyckas med.

Några andra saker som varit positiva är att ölen varit väldigt billig, vädret varit underbart och mycket trevliga människor. Ett solklart måste för er som planerat in semestern på ön är den irländska puben, Debbie´s pub där dom serverar öns i särklass bästa burgare. Har självklart även några negativa åsikter om Malaysia. Vi fick aldrig uppleva riktigt fint vatten så snorkling har aldrig varit möjligt, var väldigt svårt att pruta och att lokalbefolkningen inte alltid visade sig från sin bästa sida. Kort och gott kan man dock säga att helhetsintrycket varit över våra förväntningar och vi är positivt överraskade över Malaysia.

Våra första dagar i Thailand spenderade vi på Sheilas Guesthouse, Patong beach, Phuket, Thailand. Slog på stort för att fira ankomsten till Thailand, lyxade till det med både airconditioner och fläkt. Standarden på resterande delar av rummet låter vi vara osagt!  Mer information om vad vi gjorde i Phuket kommer vid senare tillfälle! Kan dock meddela att vi just anlänt till Ao Nang efter en väldigt skön och uppfriskande båttur. Stay blind så kommer uppdatering snart!

(Berggren hälsar till andra sidan klotet)


(Rutqvist trivs som fisken i vattnet)


(Königsson väljer att blicka ut över havet)


(Craft Tonez)

(Berggren utforskar grottan)

 

Hej käre läsare!

Befinner oss fortfarande på dödens strand - Pantai Cenang, Langkawi, Malaysia. Manetnyheten (http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6530600.ab) har säkerligen nått de flesta av läsarna men har inte hindrat oss från att bada. Vädret fortsätter att vara underbart och vattnet ligger på en temperatur över 30 grader. Rödheten har övergått till brunhet, ölen fortsätter att svalka våra strupar och Mohammed sover fortfarande på stranden.

I onsdags förberedde vi oss på något annat än stranden. En heldag med mopeder, upptäcksfärd och äventyr förvandlades på några minuter till en dag av sorg. Två av resenärerna hade lämnat sin körkort hemma, den tredje var fruktansvärt besviken. Vad som mycket väl kunde ha blivit årets dag utvecklades till en dag vi fortfarande kommer minnas men ack i negativ bemärkelse.
Trots nederlaget med mopederna bestämde vi oss för att göra en utflykt ändå. Vi siktade in oss på Temurun waterfall ett vackert vattenfall enligt säkra källor. Vår taxichaufför körde oss 45 minuter till andra sidan ön. Väl där möttes vi av en skrattande Malaysian som på väldigt krasslig engelska förklarade att vi borde stoppa vår taxi då det fanns finare vattenfall på ön. Vi insisterade på att fortsätta färden in i djungeln. Väl där trillade pusselbitarna på plats.
Vattenfallet var inget vattenfall. Det var ett fall.

Vi möttes av en stor bergvägg. Inget vatten syntes till förutom en liten pöl. Man såg tydliga konturer som visade på att det skulle finnas vatten där egentligen. Vattenfallet hade nog varit grymt imponerande, om det funnits vatten vill säga. Med krossande drömmar lämnade vi bergväggen och började vandra tillbaka. Väl där möttas vi åter igen av den skrattande Malaysianen. Han förklarade att det inte fanns något vatten vid denna årstid och kläckte också ur sig att det var väldigt svårt att få taxi där ifrån. Uppgivna som vi var bad vi honom om skjuts till närmaste civilisation. Han var på annat uppdrag med lovade att komma tillbaka mot en liten penning. Vi började gå längs vägen som kantades av alla möjliga vilda djur.

Senare samma dag begav sig Berggren och Königsson ut på en promenad längs den Malaysiska landsbygden. En promenad som blev så mycket mer än vad dom tänkt sig. En plötsligt plask i ån dom just passerat. En varelse från forntiden. Godzillas son. En varan. Två varaner. Tre varaner. Sandbanken kryllade av dessa dinosaurier. En livrädd Königsson. En exalterad Berggren.
För att lära sig mer om dessa djur beslöt sig Berggren för att ta sig en närmare titt. Han gick längs vattnet. På betryggande avstånd följde Königsson honom motvilligt med. Dock hade varaner lämnat oss för denna gång. Berggren höjde sin knytna näve. Han svor att komma tillbaka. Han var inte besegrad.

Nu har vi bokat flyget till Phuket och kommer befinna oss på thailändsk mark den åttonde februari. Vi ska spendera de sista dagarna som vi startade veckan. Insupa de sista solstrålarna Malaysia har att erbjuda. Planerar att besöka staden i Langkawi imorgon för att se vad den har att erbjuda. Kvällens upplägg ser ut som följande. Balkongmys, öl, middag, öl, öl, Babylon, Sunba och Craft Tonez. Hoppas ni överlever kylan, det går ingen nöd på oss iallafall.




(Det så kallade vattenfallet)


(Boysen undrar vart vattnet är)


(CB har tappat hoppet fullständigt)


(Königsson betraktar väggen)

En dryg vecka har gått sedan vi sist uppdaterat. En vecka full av sol, bad och ny vänskap. Vi befinner oss fortfarande på Langkawi och solen fortsätter att lysa. De första dagarna såg i princip sett likadana ut med några undantag. Vi har legat på stranden och bara njutit av hettan och jobbat på brännan. Ett tag kvar till den åtråvärda läderbruna hyn, men en bit på vägen har vi åtminstone kommit.

Under veckan som gått har vi skapat oss några nya fasta rutiner, både på gott och ont. Morgonbraket under Berggrens ledning fortsätter att gå i rätt riktning, eftermiddagens balkong mys och fotbollsspelande i de sista dagsljuset. Har även hittat ett favorit matställe, vid namn Tomato (otroligt fyndigt namn må vi säga) där vi äter i princip varje måltid. Tomato kan nog inte skryta om öns godaste mat men mycket troligt den billigaste. Stora potioner till ett lågt pris gillas i våra ögon.

Vi har även haft nöjet under veckan att stifta bekantskap med öns bästa coverband som spelar varje kväll på öns styggaste uteställe, Sunba. Namnet på banden är fortfarande en gåta men de höjer stämningen till skyarna på den lilla klubben. Golvet kokar av alla möjliga personligheter, allt från suspekt ladyboys, tjocka malaysianer med pälsmössa och solglasögon, galna svenskar och gamla skäggiga indier.
När vi ändå är inne på ämnet musik vill vi inte glömma nämna en mycket mindre begåvad artist. Vi väljer att kalla honom "fix you-mannen". Namnet har han fått på grund av öns sämsta sånginsats när han totalt misslyckades att axla Coldplay's underbara låt "fix you". Som de flesta vet är låten till att börja med otroligt svårsjungen, även för musikalisk begåvning. Mannen som totalt saknar de sistnämnda hade en ton rätt och uppträdandet var så skrattretande dåligt att man inte visste om man skulle skratta eller gråta.

En annan lustig figur som cirkulerat runt på vårat hotell den senaste veckan är UNICEF-arbetarn Mohammed. En palestinsk flykting som driver runt som en vålnad och följer efter allt och alla vare sig de vill det eller inte. Vi vet inte vart han bor, hans bakgrund är oklar och hans engelska risig. Såg honom dock sova i en stol igår natt utanför en tom lägenhet, det enda som är säkert gällande mannen är att han är hög i stort sett varje minut av dygnet. Mohammed är och förblir ett av universums ouppklarade mysterium.

Efter en dryg vecka på stranden var vi sugna på att testa något nytt så idag har vi spenderat dagen med att ö-hoppat runt den malaysianska skärgården. "Island hoppingen" började tidigt imorse där vi slöt upp med vårat gäng för dagen. Det bestod av en trevlig malaysisk familj, ett stort gäng muslimer, några japaner och sist men inte minst den indiska familjen med sin bortskämda son. Det uppbarade sig ganska snabbt att sonen i familjen inte var den klyftigaste i vårt gäng. Han briljerade med ganska uppenbar fakta och axla snabbt rollen som egen utnämnd guide. Flytväst var tydligen inget för honom men han rättade sig snabbt efter en tillsägelse från våran kapten. Gott och kort kan man säga att han var en förvuxen jättebebis på cirka 30 år.
Vårat goda humör lät sig dock inte rubbas och dagen var trevlig. Vid första stopppet fick tillfälle att se en ö formad som en gravid kvinna, en sötvatten sjö omgiven av berg och apor. Andra stoppet var det dags för örnskådning. Var kanske inte lika imponerade som vi hade föreställt oss, langkawis örnar är långt ifrån lika mäktiga som deras svenska släktningar. Det var relativt coolt att se cirka 100 örnar cirkulera runt oss men örnarna i sig imponerade inte. De likande mest en stor skara måsar i större skala. Sista stoppet var vid en fin strand där det blev bad och solande.

Just nu sitter vi på balkongen och har just avnjutit en kall pepsi och chips. Kvällens öde är fortfarande ovist men närmast väntar dusch och sedan middag på Tomato. Filip har dock börjat lessna på ris och kyckling så snart blir det att testa något annat. Resten av gänget kan inte annat än hålla med att det skulle vara gott att känna en ny smak för omväxlingens skull. Nedan kommer några bilder från veckan som gått, enjoy!

Ljuvasol's resetips nr 4: Kolla alltid upp visumregler innan resan påbörjats. Annars sitter man plötsligt på en ö i malaysia och kan inte åka båt utan måste flyga....




(Mohammed, mannen, våldnaden, mysteriet)


(Filip och hans nya indiska vän)


(island of the pregnant women)


(njuter av utsikten)


(en av Langkawi's många stränder)

Hej kära bloggläsare äntligen har vi lämnat vidriga Vietnam och anlänt till soliga Malaysia. Första dygnen spenderades i Kuala Lumpur med skiftande hotellstandard. Vi kom till Kuala Lumpur (eller KL som innefolket kallar det) sent på torsdagskvällen och trötta och slitna som vi var tog vi första bästa hotell vi hittade. Hotelletrummen kan beskrivas som en blandning mellan sörbyns celler och lumpenlogement. Med otrevliga receptionister och läskiga ljud i korridorerna under natten flydde vi fältet dagen efter.

På jakt efter nytt boende såg vi att vi anlänt till en stad med klart högre standard än Saigon. Husen var höga, gatorna rena, folket feta och trafiken strukturerad. I brännande hetta cirkulerade vi runt i staden och hittade ett boende. Bollywood guesthouse som precis som namnet avslöjar hade ett helt klart indiskt tema. Vi möttes av en väldigt kort indisk man i sina bästa år. Han visade glatt upp sitt lilla mansion. Vi bad om att få se rummet innan vi bestämde oss och väl där möttes vi av en sovande man. Han visade sig sedan vara god vän med värden och vad han egentligen gjorde i rummet (som för övrigt låg högst upp på vinden) är fortfarande oklart. Om standarden på förre hotellet var dåligt så var detta katastrofalt men för priset vi fick betala kunde vi inte förvänta oss annat. Det lilla skyfet på vinden var på sin höjd varit 8 kvadratmeter. Rummet bestod av två våningsängar som troligtvis blivit upphittade i någon bunker från andra världskriget. Väggen till rummet intill var en cm tjock playwoodskiva som inte nådde hela vägen upp och lyhört var väl bara ordet. Dörren hade ett lås, men det fungerade inte och lakanen är det ännu oklart om de varit tvättade senaste åren. Får ju absolut inte glämma att nämna de råttbitna filtarna som skulle fungera som täcken.

Restena av dagen blev händelserik. Vi hann med ett försök med att komma upp i twin tower (skulle ju tydligen köat på morgonen innan de öppnat för att få biljett upp), göra stan och besöka en grotta utanför staden. Denna grotta visade sig vara över förväntningar vi hade innan. Det var en mäktig grotta med en nyfiken apkoloni längst in i grottan. Se bild för att förstå..'

Kvällen blev lugn och vi gick runt och kikade i KL.
För att stilla våran hunger på höga byggnader besökte vi istället KL tower dagen efter. Denna 250 meter höga byggnad bjöd på en fin utsikt över staden. Resten av dagen blev lugn och efter några timmar på stan blev det middag och tidig kväll. För att åter komma tillbaka till Bollywood guesthouse så måste vi självklart nämna en sak till. När Königsson och Rutqvist skulle gå ner till toaletten och göra sig redo för natten hände något överraskande. Rutqvist kom på den brilljanta idén att skrämma sin toalettkamrat och skrek "Marcus, akta musen". Königsson hoppade till skräckslagen och Rutqvist fick sig ett gott skratt. I samma situation blickar Königsson ut över golvet och döm av hans förvåning såg han lik förbannat en musjävel. Han påpekade givetvis detta direkt till den skrattande Rutqvist men som självklart inte trodde på det. Königsson stannade överst på trappan och vägrade gå ner och Rutqvist fick ta täten. När han kommit längst ner på trappan fick han äta upp sin skratt. Musen sprang förbi hans fötter och han flög uppför trappen. Toalettbesöket gick för övrigt annars enligt planerna och vi kunde sedan somna in i det unkna guesthouset. Denna berättelse kan låta lite fjantig då varken av oss egentligen inte är musrädda men till vårat försvar skyller vi på att vad som helst kunnat bo innanför Bollywoods väggar.

Igår anlände vi till Langkawi och vi möttes av stekande hetta och stränder. Vi kände direkt att vi kommit dit vi längtat så länge. Vi bor på ett fint hotell cirka 10 meter från stranden där vi från våran balkong i skrivande stund blickar ut över indiska oceanen. Kommande dagar kommer vi spendera på stranden och ta igen förlorade soltimmar. Vissa personer i sällskapen underskattade solens styrka och är rödare än andra. Mer uppdateringar från stranden kommer...


(Vi kanske inte kom upp men fick en skymt av Twin tower)


(Indisk festival nästa vecka, ska tydligen rymmas 500 000 indier här)


(Inuti Grottan, fortfarande oklart om hur alla ska rymmas)


(en av alla stygga apor)


(Bollywood Guesthouse, 5-stjärnigt hotell, ska tydligen vara fint)


(En view from ovan från KL tower)


(Langkawi beach, the place to be)


(Kriffe Berggren)

Har äntligen hittat lugnet i Saigon. Sitter utanför en restaurang i centrala Saigon och har nyss avnjutit en sagolik burgare i äkta västerländskt stuk.

Vi har nu varit i  Nha Trang i några dagar och staden har inte infriat våra förväntningar. Bilden vi hade framför oss innan resan var ju 2 månader av sol och bad men den senaste veckan har solen inte visat sig många minuter. Nha Trang är säkert mycket fint och vackert när det är sol men utan solen har den inte mycket att erbjuda. För att hålla humöret någorlunda uppe har vi sovit bort det mesta av dagarna och istället levt som nattugglor. Våra dagar har i stort sett likadana ut vaknat, sett vädret, ätit kombinerad frukost och lunch, gått tillbaka till hotellet som dränkta råttor, legat i sängen till middag och kollat på en ofantligt massa skitfilmer. När sedan kvällen kommit har vi inhandlat några öl och dyra muggar. Har sedan gått ut och träffat nya människor och kontakter. Som tur vad är vi inte ensamma om att vara deprimerade över vädret.

Vi har träffat en massa olika människor, stygga, trevliga och konstiga. En av många stygga människor är våran privata taxichafför som i praktiken bott utanför vårat hotell efter Königssons och Berggrens natt tur den andra kvällen. På väg till en bar stötte vi på denna filur som skulle ta oss de sista 50 meterna till Guava med en slags taxicykel som är tillverkad för en liten asiat. Vi klämde båda in oss och vi förstod snabbt att det inte skulle funka, dock envisades han om att det inte var någon fara. Till att börja med så fick han lov att putta på cykeln för att ens kunna börja cykla. Vi förstod ganska snabbt att han inte tagit oss till Guava utan istället var på väg in mot staden. Under färden började han med massa väsa ut olika fraser på något som skulle framstå som engelska. Han påpekade flera gånger att han var otroligt svettig och att vi var väldigt tunga (heavy heavy, sweaty sweaty). Vi frågade vart vi var på väg men han engelska kunskaper var långt ifrån goda för att förstå oss. 15 minuter senare stannade han svettig av vid en mörklagd butik och ut kom 3 flickor som skulle ge oss massage massage, bong bong, sucki sucki. Panikslagna hoppade vi på cykeln och uttryckte oss att vi inte behövde någon massage. Vi ville bara tillbaka till turiststråken. För att göra oss förstådda var vi tvungna att sänka våran nivå till hans. Back to beach, no massage räckte och vi började rulla tillbaka. Resten av kvällen flöt på fint förutom att Königsson blev av med kameran, troligtvis till en tjuvaktig prostituerad. Hans kväll slutade tidig då hans hopp rann ur kroppen men resten av gänget fortsatte att göra Nha Trang osäkert tillsammans med en vädligt full australienare, en mycket stygg holländare och ett skönt amerikanskt gäng.

En annan stygg person vi träffat här är en gammal affärsgumma som "hjälpte" oss att hitta en skjorta till Christoffer. Det hela började med vår jakt på skjortor till den kommande kvällen då vi sprang in i henne i hennes affär. Vi hittade dock ingen skjorta där och lämnade butiken snabbt, detta kunde hon inte acceptera utan bad oss följa med henne in bland djungeln av inhemska marknadsstånd. Två huvud längre än alla andra banade vi oss fram längs de smala gångarna fram till hennes andra butik. Hon domderade kort ut några kommandon och bossade fram en massa skjortor. Dock ingen som föll oss i smaken. Tio minuter senare hade vi kommit loss ur hennes järngrepp och bokstavligen talat sprungit bort från henne. Vi upptäckte dock att hon följde oss tätt i spåren. Vi gick in i en annan butik för att bli av med henne och Königsson hittade en keps som föll honom i smaken. Berggren upptäckte efter fem minuter i ögonvrån ett välbekant ansikte bakom Königssons rygg. Där bakom honom stod kärringen och viskade med det en annan asiat. Alla kepsar som fanns på hyllan kostade 21000 dong men den Königsson hittat kostade tydligen det dubbla. Märkligt var det då kepsen var väldigt simpel och enfärgad. För att bli av med henne en gång för alla prutade Königsson ner priset till 30000. När affären var klar vände hon blickarna tillbaka mot en skräckslagen Berggren och ville återigen ha honom till att köpa en av hennes skjortor. Vi fick ner priset 2/3 av ursprungspriset och Berggren slog till på en skjorta. Alla parter var nöjda och vi lämnade henne åt hennes öde.

Vi har vi ställt in siktet på Malaysia och beställt nya biljetter en vecka tidigare än planerat. Allt för att slippa regnet och få uppleva solen. Vi sket även i dykarutbildningen och bestämde oss att göra den i Thailand som planerat. Tåget avgår imorgon tillbaka till Saigon och därefter flyg på torsdagskvällen. Sammanfattningsvis kan man säga att Vietnam ej visat upp sin bästa sida för oss och vi ger det ett ljummet betyg.
Bilder kommer senare då vi ej har tillgång till dem i nuläget.

Ljuvasol's resetips nr 2: Res aldrig till ett regnigt Vietnam...

                                     

Hej igen!

Efter många om och men är vi äntligen nere i värmen. 30 + är inte alls helt fel! Hur är vädret hemma i moderlandet?

Det blev som vi alla hade förutspått en lång natt, där förväntningarna var skyhöga. En natt med få timmars sömn men desto mer tankar på resan.
Flyget ner till huvudstaden gick utan några komplikationer och vi  sitter nu på Arlanda flygplats och inväntar flyget som ska ta oss till Helsingfors, sen vidare till Thailand. Först väntar dock en sista svensk måltid!


                                    
                                                              (Filip tar igen sig)
Mer uppdateringar kommer så fort tillfälle ges

PS. Tack till /fr som körde oss till Umeå City Airport

  
                                                     

Namn: Nils Filip Rutqvist
Ålder: 19 år
Civilstatus: Tillgänglig
Intressen: Innebandy, fotboll, hockeyrinken, & vänner

Favorit käk: Svårt, men mammas kycklinggryta står högt upp på listan
Favorit serie: Ser inte så mycket serier men entourage är riktigt bra
Favorit frukt: Mandarin
Favorit drink: Bullmaister

Fest eller fredagsmys: Beror mycket på vilket humör man är på, men måste nog hålla med hunk 2
Skog eller stad: Skogen
Slips eller fluga: fluga
Sommar eller höst: Sommar

Beskrivning: Filip är en helylle kille på nitton år som ser sin kropp som det ultimata verktyget. Filip älskar att använda sin kropp till arbete och räds inte för nya utmaningar. Folk som träffat Filip kommer alltid komma ihåg det vänliga leendet och den snälla men samtidigt mystiska blicken man fick av honom. Filip spenderar helst sin fritid med att jobba på magrutorna, spela innebandy eller bara rädda någon i knipa

                                                                                             

Namn: Johnny Christoffer Berggren
Ålder: 20 år
Civilstatus: Tillgänglig
Intressen: Umgås med kompisarna, gymmet, fotboll

Favorit käk: Mammas Spaghetti Carbonara
Favorit serie: Big bang theory, Entourage, Band of brothers
Favorit frukt: Har alltid varit svag för Meloner
Favorit drink: Tjernströms häxblandning

Fest eller fredagsmys: Finns inget som slår en fiesta med grabbarna
Skog eller stad: Skogen
Slips eller fluga: Slips
Sommar eller höst: Sommar såklart

Beskrivning: Christoffer är en glad och oftast mysig kille som hunnit fylla 20 år. På fritiden föredrar han långa skogspromenader, en fin middag och en helkväll framför brasan. Om du inte finner Christoffer i sällskap med sina vänner hittar du honom säkerligen på en innebandyplan, fotbollsplan eller på gymmet.