Nha Trang - staden gud glömde
Vi har nu varit i Nha Trang i några dagar och staden har inte infriat våra förväntningar. Bilden vi hade framför oss innan resan var ju 2 månader av sol och bad men den senaste veckan har solen inte visat sig många minuter. Nha Trang är säkert mycket fint och vackert när det är sol men utan solen har den inte mycket att erbjuda. För att hålla humöret någorlunda uppe har vi sovit bort det mesta av dagarna och istället levt som nattugglor. Våra dagar har i stort sett likadana ut vaknat, sett vädret, ätit kombinerad frukost och lunch, gått tillbaka till hotellet som dränkta råttor, legat i sängen till middag och kollat på en ofantligt massa skitfilmer. När sedan kvällen kommit har vi inhandlat några öl och dyra muggar. Har sedan gått ut och träffat nya människor och kontakter. Som tur vad är vi inte ensamma om att vara deprimerade över vädret.
Vi har träffat en massa olika människor, stygga, trevliga och konstiga. En av många stygga människor är våran privata taxichafför som i praktiken bott utanför vårat hotell efter Königssons och Berggrens natt tur den andra kvällen. På väg till en bar stötte vi på denna filur som skulle ta oss de sista 50 meterna till Guava med en slags taxicykel som är tillverkad för en liten asiat. Vi klämde båda in oss och vi förstod snabbt att det inte skulle funka, dock envisades han om att det inte var någon fara. Till att börja med så fick han lov att putta på cykeln för att ens kunna börja cykla. Vi förstod ganska snabbt att han inte tagit oss till Guava utan istället var på väg in mot staden. Under färden började han med massa väsa ut olika fraser på något som skulle framstå som engelska. Han påpekade flera gånger att han var otroligt svettig och att vi var väldigt tunga (heavy heavy, sweaty sweaty). Vi frågade vart vi var på väg men han engelska kunskaper var långt ifrån goda för att förstå oss. 15 minuter senare stannade han svettig av vid en mörklagd butik och ut kom 3 flickor som skulle ge oss massage massage, bong bong, sucki sucki. Panikslagna hoppade vi på cykeln och uttryckte oss att vi inte behövde någon massage. Vi ville bara tillbaka till turiststråken. För att göra oss förstådda var vi tvungna att sänka våran nivå till hans. Back to beach, no massage räckte och vi började rulla tillbaka. Resten av kvällen flöt på fint förutom att Königsson blev av med kameran, troligtvis till en tjuvaktig prostituerad. Hans kväll slutade tidig då hans hopp rann ur kroppen men resten av gänget fortsatte att göra Nha Trang osäkert tillsammans med en vädligt full australienare, en mycket stygg holländare och ett skönt amerikanskt gäng.
En annan stygg person vi träffat här är en gammal affärsgumma som "hjälpte" oss att hitta en skjorta till Christoffer. Det hela började med vår jakt på skjortor till den kommande kvällen då vi sprang in i henne i hennes affär. Vi hittade dock ingen skjorta där och lämnade butiken snabbt, detta kunde hon inte acceptera utan bad oss följa med henne in bland djungeln av inhemska marknadsstånd. Två huvud längre än alla andra banade vi oss fram längs de smala gångarna fram till hennes andra butik. Hon domderade kort ut några kommandon och bossade fram en massa skjortor. Dock ingen som föll oss i smaken. Tio minuter senare hade vi kommit loss ur hennes järngrepp och bokstavligen talat sprungit bort från henne. Vi upptäckte dock att hon följde oss tätt i spåren. Vi gick in i en annan butik för att bli av med henne och Königsson hittade en keps som föll honom i smaken. Berggren upptäckte efter fem minuter i ögonvrån ett välbekant ansikte bakom Königssons rygg. Där bakom honom stod kärringen och viskade med det en annan asiat. Alla kepsar som fanns på hyllan kostade 21000 dong men den Königsson hittat kostade tydligen det dubbla. Märkligt var det då kepsen var väldigt simpel och enfärgad. För att bli av med henne en gång för alla prutade Königsson ner priset till 30000. När affären var klar vände hon blickarna tillbaka mot en skräckslagen Berggren och ville återigen ha honom till att köpa en av hennes skjortor. Vi fick ner priset 2/3 av ursprungspriset och Berggren slog till på en skjorta. Alla parter var nöjda och vi lämnade henne åt hennes öde.
Vi har vi ställt in siktet på Malaysia och beställt nya biljetter en vecka tidigare än planerat. Allt för att slippa regnet och få uppleva solen. Vi sket även i dykarutbildningen och bestämde oss att göra den i Thailand som planerat. Tåget avgår imorgon tillbaka till Saigon och därefter flyg på torsdagskvällen. Sammanfattningsvis kan man säga att Vietnam ej visat upp sin bästa sida för oss och vi ger det ett ljummet betyg.
Bilder kommer senare då vi ej har tillgång till dem i nuläget.
Ljuvasol's resetips nr 2: Res aldrig till ett regnigt Vietnam...
Vi har träffat en massa olika människor, stygga, trevliga och konstiga. En av många stygga människor är våran privata taxichafför som i praktiken bott utanför vårat hotell efter Königssons och Berggrens natt tur den andra kvällen. På väg till en bar stötte vi på denna filur som skulle ta oss de sista 50 meterna till Guava med en slags taxicykel som är tillverkad för en liten asiat. Vi klämde båda in oss och vi förstod snabbt att det inte skulle funka, dock envisades han om att det inte var någon fara. Till att börja med så fick han lov att putta på cykeln för att ens kunna börja cykla. Vi förstod ganska snabbt att han inte tagit oss till Guava utan istället var på väg in mot staden. Under färden började han med massa väsa ut olika fraser på något som skulle framstå som engelska. Han påpekade flera gånger att han var otroligt svettig och att vi var väldigt tunga (heavy heavy, sweaty sweaty). Vi frågade vart vi var på väg men han engelska kunskaper var långt ifrån goda för att förstå oss. 15 minuter senare stannade han svettig av vid en mörklagd butik och ut kom 3 flickor som skulle ge oss massage massage, bong bong, sucki sucki. Panikslagna hoppade vi på cykeln och uttryckte oss att vi inte behövde någon massage. Vi ville bara tillbaka till turiststråken. För att göra oss förstådda var vi tvungna att sänka våran nivå till hans. Back to beach, no massage räckte och vi började rulla tillbaka. Resten av kvällen flöt på fint förutom att Königsson blev av med kameran, troligtvis till en tjuvaktig prostituerad. Hans kväll slutade tidig då hans hopp rann ur kroppen men resten av gänget fortsatte att göra Nha Trang osäkert tillsammans med en vädligt full australienare, en mycket stygg holländare och ett skönt amerikanskt gäng.
En annan stygg person vi träffat här är en gammal affärsgumma som "hjälpte" oss att hitta en skjorta till Christoffer. Det hela började med vår jakt på skjortor till den kommande kvällen då vi sprang in i henne i hennes affär. Vi hittade dock ingen skjorta där och lämnade butiken snabbt, detta kunde hon inte acceptera utan bad oss följa med henne in bland djungeln av inhemska marknadsstånd. Två huvud längre än alla andra banade vi oss fram längs de smala gångarna fram till hennes andra butik. Hon domderade kort ut några kommandon och bossade fram en massa skjortor. Dock ingen som föll oss i smaken. Tio minuter senare hade vi kommit loss ur hennes järngrepp och bokstavligen talat sprungit bort från henne. Vi upptäckte dock att hon följde oss tätt i spåren. Vi gick in i en annan butik för att bli av med henne och Königsson hittade en keps som föll honom i smaken. Berggren upptäckte efter fem minuter i ögonvrån ett välbekant ansikte bakom Königssons rygg. Där bakom honom stod kärringen och viskade med det en annan asiat. Alla kepsar som fanns på hyllan kostade 21000 dong men den Königsson hittat kostade tydligen det dubbla. Märkligt var det då kepsen var väldigt simpel och enfärgad. För att bli av med henne en gång för alla prutade Königsson ner priset till 30000. När affären var klar vände hon blickarna tillbaka mot en skräckslagen Berggren och ville återigen ha honom till att köpa en av hennes skjortor. Vi fick ner priset 2/3 av ursprungspriset och Berggren slog till på en skjorta. Alla parter var nöjda och vi lämnade henne åt hennes öde.
Vi har vi ställt in siktet på Malaysia och beställt nya biljetter en vecka tidigare än planerat. Allt för att slippa regnet och få uppleva solen. Vi sket även i dykarutbildningen och bestämde oss att göra den i Thailand som planerat. Tåget avgår imorgon tillbaka till Saigon och därefter flyg på torsdagskvällen. Sammanfattningsvis kan man säga att Vietnam ej visat upp sin bästa sida för oss och vi ger det ett ljummet betyg.
Bilder kommer senare då vi ej har tillgång till dem i nuläget.
Ljuvasol's resetips nr 2: Res aldrig till ett regnigt Vietnam...
Kommentarer
Postat av: tina
men oj vad jag får skratta när jag läser era inlägg....tur ni hoppade över bong bong sucki sucki hahahahaha. Synd att det regnar men ni har ju ett tag kvar så solen hinner ni nog se. Här hemma snöar det IGEN!!! ha de gott!
Postat av: Tone
Ååh, vad roliga saker ni skriver..man är som med er och känner det ni beskriver...vi hörs vidare..
Kram
Postat av: elinahannahfrejajulia
om ni inte igonerat vara kontakt forsok hade ni fatt va med pa var utekvall i forrgar och da lovar vi att betyget "ljummet" hade varit long gone
Postat av: Andrea
Me fuck you very long time
Trackback